Minnen från livet Intervjun

Nu hoppas jag du ser framemot ett nytt inlägg av följetongen ”Minnen från livet”. Det har hänt mycket spännande saker som jag känt behöver får utrymme.

Den här berättelsen kommer du som hört mig föreläsa att känna igen.

Jag har valt att kallar den för *Intervjun*

Jag hade fått städ erfarenhet från en praktikplats och via kontakter sökt sommarjobb (sommaren 2010) som städare på ett sjukhus.

Innan intervjun:
Så nervöst. Min första rikliga intervju, där jag var helt själv skulle sälja in mig utan hjälp.

Under intervjun:
Vi hade ett helt okej möte. Till slut frågade intervju personen som satt på andra långsidan av bordet om min dialekt och vad jag kom ifrån.

Jag berättade om språkstörning i stort och hur just min kunde ser ut på ett lättsamt sätt (upplevde jag det) efter att jag hade försökt att förklara det hela svarade personen emot mig.

-Språkstörning finns inte!

Jag blev helt ställd! Och chocken sätt i flera dagar efteråt. Här sitter jag med diagnosen grav /generell språkstörning på pappret men ändå säger den här personen att språkstörning inte finns.

Efter intervjun:
Jag minns att jag då tänkte men logopederna finns i huset bredvid (men i samma byggnad) städar ni inte i deras lokaler och inte nyfikna på vad de gör?
(Eftersom jag hade gått till min logoped som barn)

Här har du en av många anledningar till varför språkstörning måste sättas på kartan en gång för alla. Vi behöver många språkstörningsspridare runt om i landet.
Vill du hjälpa till?
Välkommen.